Studies


(OBS! Svensk översättning finns under den engelska texten)


Studies


Fieldwork

The BSP’s fieldwork is carried out primarily on Stora Karlsö. Our fieldwork season begins at the end of April and ends around the 18th of July, and we have ongoing studies from the 1st of May to the 15th of July. We conduct both long-term studies (repeated annually) and shorter term studies that last for just one or a few seasons. The number of people manning the field station changes with the intensity of our fieldwork efforts, from two people in the low season to 10-12 people during the ringing of the guillemot chicks.


Ringing

Over the years, bird ringing has been, and continues to be, an important means of answering questions about population trends and the Baltic ecosystem at large. Ringing efforts have demonstrated weight loss trends in guillemot chicks, as well as detected the large number of adult birds drowning in fishing nets. By ringing the guillemots as chicks, we can study adult survival rate by observing how many of the ringed birds return each year.


Ringmärkning på Stora Karlsö genom tiderna_AH graf_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Number of ringed Common Guillemots on Stora Karlsö, 1913 – 2015, a total of approximately 75,230 birds. © BSP/Aron Hejdström


Graf_SIGRI Hoppvikter_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Average weight of ringed Common Guillemot chicks on Stora Karlsö 1992 – 2015. © BSP/Aron Hejdström


Behavioural studies 

Studying bird behaviour can provide important information about the conditions under which they live. For example, we have studies how often and with which species adults feed their young, and found long-term changes in this behaviour. When combined with knowledge of other changed in the ecosystem, this can lead to a better understanding of the conditions needed for long-term survival of the species.


Inventories

The long term health and survival of fish populations is what determines the health and survival of many other associated species. Stora Karlsö is the most important breeding area for several seabird species; thus, monitoring their population trends on the island is of great importance. Within the project, we follow the development of Common Guillemots, Razorbills, Lesser Black-backed Gulls and Herring Gulls each year. Inventory methods vary by species. In the auk species (guillemots and razorbills), we count breeding individuals in a set number of reference areas to determine general trends. For the gull species, we count the number of active nests.


Graf_Truträkning_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Number of active nests belonging to Herring Gulls and Lesser Black-backed Gulls on Stora Karlsö, 2005 – 2015. © BSP/Aron Hejdström


Monitoring 

The BSP has shown that by using the same methods year after year, the study of seabirds can detect long-term changes in the ecosystem. This method is called monitoring. By using many species occupying different ecological niches and increasing the number of study parameters, a clear and detailed picture of the ecosystem can be formed. One of the monitoring studies conducted by the BSP is the breeding success of Common Guillemots. In the study, 150-200 breeding pair of guillemots are followed from egg-laying in early May to when the hatched young reaches 15 days of age on the ledge, and is considered fully ready to leave the ledge.


Graf_Häckningsframgång_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Breeding success (percentage) of Common Guillemots on Stora Karlsö, 1996-2015. © BSP/Aron Hejdström


Collection of samples

By collecting and storing samples of blood, feathers, abandoned food, eggs, or even whole dead birds, we can complement our field studies with studies at the molecular level. For example, we can measure toxicity levels or nutrient content, and perhaps get a clue as to why the “hop weight” of guillemot chicks jumping from the ledge changes, despite the fact that they are receiving the same amount of food as before. Samples collected over a long period of time can also prove to be a valuable resource in the future. Developments in molecular research are advancing rapidly, and it is impossible to say what kind of data we may be able to obtain from old samples, other than that these new data will likely provide additional pieces of the puzzle in understanding the ecosystem in which these birds live.


Development of methods

Research is as much about HOW to collect or generate data as it is the type of data being collected or how it is analysed and interpreted. An important part of the research is to constantly question existing practices and consider whether it is possible to improve or find new ways to get answers to one’s questions. Within the BSP, we are actively developing methods on several fronts – from a small scale, such as how or where to best capture a bird to have a minimal amount of interference and provide the most accurate data, to a large scale, which may deal with which parameters, technicians and actors generate the best data for the system analysis of something as big as the entire Baltic Sea ecosystem.


Studier


Fältarbete

BSPs fältarbete utförs huvudsakligen på Stora Karlsö. Vår fältperiod börjar i slutet av april och slutar runt den 18e juli. Vi har pågående studier från 1a maj till ca 15 juli. Vi bedriver långsiktiga studier (som upprepas årligen) men genomförs också någon eller några tidsbegränsade studier varje år. Fältstationens bemanning växlar med intensiteten hos våra insatser, från två personer under lågsäsong ända upp till 10-12 under ringmärkningen av sillgrissleungar.


Ringmärkning

Ringmärkning har varit och är en viktig metod som under åren gett svar på många olika frågor. Sillgrissleungarnas viktminskning har bland annat upptäcks genom ringmärkning, liksom den stora mängden vuxna fåglar som drunknar i fiskenät. Genom att ringmärka fåglar kan man också studera överlevnaden hos adulta fåglar, genom att se hur många av de fåglar man ringmärkt som återkommer varje år.


Ringmärkning på Stora Karlsö genom tiderna_AH graf_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Antal ringmärkta sillgrisslor på Stora Karlsö 1913 – 2015, totalt ca 75 230 fåglar. © BSP/Aron Hejdström


Graf_SIGRI Hoppvikter_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Medelvikt hos ringmärkta sillgrissleungar på Stora Karlsö 1992 – 2015. © BSP/Aron Hejdström


Beteendestudier

Fåglars beteende kan ge viktig information om vilka förutsättningar de lever under. Vi har studerat hur ofta och medvad olika arter matar sina ungar och upptäckt långsiktiga förändringar i detta beteende. Detta i kombination med kunskaper om andra förändringar i ekosystemet kan leda till en ökad förståelse för förutsättningarna för långsiktig överlevnad.


Inventeringar

Hur bestånden utvecklas på lång sikt är slutresultatet för hur det går för olika arter. Stora Karlsö utgör den i Sverige viktigaste häcklokalen för flera havsfågelarter och att följa upp populationsutvecklingen är därför av största vikt. Inom projektet följer vi årligen utvecklingen hos sillgrissla, tordmule, silltrut och gråtrut. Hur arterna inventeras varierar. Hos alkorna (sillgrissla och tordmule) räknar vi häckande individer inom ett antal begränsade referensområden för att se generella trender. För trutarna räknar vi aktiva bon.


Graf_Truträkning_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Antal aktiva bon tillhörande gråtrut och silltrut på Stora Karlsö 2005 – 2015. © BSP/Aron Hejdström


Monitoring

Vi har visat att man genom att med samma metodik år efter år studera havsfåglar kan upptäcka långsiktiga förändringar i ekosystemet. Metoden kallas för monitoring. Genom att använda många arter med olika ekologiska nischer och öka antalet studieparametrar kan man få en högupplöst och detaljerad bild över ekosystemet. En av de monitoring-studier vi genomför är häckningsframgång hos sillgrissla. I studien följer vi 150-200 par häckande par sillgrisslor från ägget lagts i början av maj till dess att ungen uppnått 15 dagars ålder på klipphyllan, och då räknas som helt redo att lämna hyllan.


Graf_Häckningsframgång_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Häckningsframgång (i procent) hos sillgrissla på Stora Karlsö 1996 – 2015. © BSP/Aron Hejdström


Insamling av prover

Genom att samla in och lagra prover i form av blod, fjädrar, födorester, ägg eller rentav hela döda fåglar kan vi komplettera fältstudier med studier på molekylär nivå. Vi kan till exempel mäta gifthalter eller näringsinnehåll och kanske få en ledtråd till varför sillgrissleungarnas hoppvikt förändras trots att de får lika mycket mat som tidigare. Görs insamlingarna under längre tid kan proverna också visa sig bli en värdefull resurs i framtiden. Utvecklingen inom den molekylära forskningen går snabbt framåt och vad vi i om tio år kan få ut för data ut gamla prover är omöjligt att säga, annat än att det med största sannolikhet kommer att vara mer än idag och att dessa nya data kommer att innebära nya pusselbitar i förståelsen om ekosystemet som fåglarna lever i.


Metodutveckling

Forskning handlar lika mycket om HUR man samlar in eller genererar data som vilken typ av data det är eller hur den analyseras och tolkas. En viktig del i forskningen är därför att ständigt ifrågasätta befintliga metoder och fundera på om det går att förbättra eller hitta helt nya sätt att få svar på sina frågeställningar. Inom BSP arbetar vi aktivt med metodutveckling på flera fronter. Från det lilla, som hur eller var man bäst fångar en fågel för att få minimal störning och mest rättvisande data, till det stora, som kan handla om vilka parametrar, tekniker och aktörer som generera bäst data för systemanalyser av något så stort som hela Östersjöns ekosystem.