Studier


FÄLTARBETE

BSPs fältarbete utförs huvudsakligen på Stora Karlsö. Vår fältperiod börjar i slutet av april och slutar runt den 18e juli. Vi har pågående studier från 1a maj till ca 15 juli. Vi bedriver långsiktiga studier (som upprepas årligen) men genomförs också någon eller några tidsbegränsade studier varje år. Fältstationens bemanning växlar med intensiteten hos våra insatser, från två personer under lågsäsong ända upp till 10-12 under ringmärkningen av sillgrissleungar.

 

Ringmärkning

Ringmärkning har varit och är en viktig metod som under åren gett svar på många olika frågor. Sillgrissleungarnas viktminskning har bland annat upptäcks genom ringmärkning, liksom den stora mängden vuxna fåglar som drunknar i fiskenät. Genom att ringmärka fåglar kan man också studera överlevnaden hos adulta fåglar, genom att se hur många av de fåglar man ringmärkt som återkommer varje år.

Ringmärkning på Stora Karlsö genom tiderna_AH graf_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Antal ringmärkta sillgrisslor på Stora Karlsö 1913 – 2015, totalt ca 75 230 fåglar. © BSP/Aron Hejdström

 

Graf_SIGRI Hoppvikter_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Medelvikt hos ringmärkta sillgrissleungar på Stora Karlsö 1992 – 2015. © BSP/Aron Hejdström

 

 

Beteendestudier

Fåglars beteende kan ge viktig information om vilka förutsättningar de lever under. Vi har studerat hur ofta och medvad olika arter matar sina ungar och upptäckt långsiktiga förändringar i detta beteende. Detta i kombination med kunskaper om andra förändringar i ekosystemet kan leda till en ökad förståelse för förutsättningarna för långsiktig överlevnad.

 

Inventeringar

Hur bestånden utvecklas på lång sikt är slutresultatet för hur det går för olika arter. Stora Karlsö utgör den i Sverige viktigaste häcklokalen för flera havsfågelarter och att följa upp populationsutvecklingen är därför av största vikt. Inom projektet följer vi årligen utvecklingen hos sillgrissla, tordmule, silltrut och gråtrut. Hur arterna inventeras varierar. Hos alkorna (sillgrissla och tordmule) räknar vi häckande individer inom ett antal begränsade referensområden för att se generella trender. För trutarna räknar vi aktiva bon.

 

Graf_Truträkning_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Antal aktiva bon tillhörande gråtrut och silltrut på Stora Karlsö 2005 – 2015. © BSP/Aron Hejdström

 

 

Monitoring

Vi har visat att man genom att med samma metodik år efter år studera havsfåglar kan upptäcka långsiktiga förändringar i ekosystemet. Metoden kallas för monitoring. Genom att använda många arter med olika ekologiska nischer och öka antalet studieparametrar kan man få en högupplöst och detaljerad bild över ekosystemet. En av de monitoring-studier vi genomför är häckningsframgång hos sillgrissla. I studien följer vi 150-200 par häckande par sillgrisslor från ägget lagts i början av maj till dess att ungen uppnått 15 dagars ålder på klipphyllan, och då räknas som helt redo att lämna hyllan.

 

Graf_Häckningsframgång_Sv_2015 © BSP Aron Hejdstrom-01

Häckningsframgång (i procent) hos sillgrissla på Stora Karlsö 1996 – 2015. © BSP/Aron Hejdström

 

 

Insamling av prover

Genom att samla in och lagra prover i form av blod, fjädrar, födorester, ägg eller rentav hela döda fåglar kan vi komplettera fältstudier med studier på molekylär nivå. Vi kan till exempel mäta gifthalter eller näringsinnehåll och kanske få en ledtråd till varför sillgrissleungarnas hoppvikt förändras trots att de får lika mycket mat som tidigare. Görs insamlingarna under längre tid kan proverna också visa sig bli en värdefull resurs i framtiden. Utvecklingen inom den molekylära forskningen går snabbt framåt och vad vi i om tio år kan få ut för data ut gamla prover är omöjligt att säga, annat än att det med största sannolikhet kommer att vara mer än idag och att dessa nya data kommer att innebära nya pusselbitar i förståelsen om ekosystemet som fåglarna lever i.

 

 

Metodutveckling

Forskning handlar lika mycket om HUR man samlar in eller genererar data som vilken typ av data det är eller hur den analyseras och tolkas. En viktig del i forskningen är därför att ständigt ifrågasätta befintliga metoder och fundera på om det går att förbättra eller hitta helt nya sätt att få svar på sina frågeställningar. Inom BSP arbetar vi aktivt med metodutveckling på flera fronter. Från det lilla, som hur eller var man bäst fångar en fågel för att få minimal störning och mest rättvisande data, till det stora, som kan handla om vilka parametrar, tekniker och aktörer som generera bäst data för systemanalyser av något så stort som hela Östersjöns ekosystem.