Study species


(OBS! Svensk översättning finns under den engelska texten)


Study species


Common Guillemot/Common Murre – Uria aalge

The Common Guillemot is an excellent diver, able to dive to depths of up to 200 meters, although the Baltic guillemots rarely dive below 80 meters. These birds feed on sprat and herring, catching a single fish at a time that is held with the fish’s head inside the bird’s mouth and its tail sticking straight out. Common Guillemots mate for life when possible and have a very long lifespan. What is likely the world’s oldest Common Guillemot was recorded on Stora Karlsö in 2015, having reached an impressive 43 years!


Number of breeding pairs on Stora Karlsö: approx. 14,000 (2015)

Clutch size/number of eggs laid per year: 1

Prey: Sprat and herring

Status: Baltic Sea population increasing, worldwide population decreasing

Threats in the Baltic Sea: Bycatch, oil spills, ecosystem-wide changes


Razorbill – Alca torda

Although the Razorbill has much in common with the Common Guillemot, on Stora Karlsö, these birds nest about two weeks later than the guillemots, and more frequently place their nests on the rocks on the beach rather than higher up on the rock shelves. Razorbills feed predominantly on sprat, which they hold crosswise in their sharp bills. This technique allows them to hold up to several fish at a time, in contrast to the Common Guillemots, which can carry only one fish at a time. The Razorbill typically dives to and forages at a depth of 20-40 meters.


Number of breeding pairs on Stora Karlsö: approx. 6,500-8,500

Clutch size/number of eggs laid per year: 1

Prey: Sprat and herring

Status: Stable

Threats in the Baltic Sea: Human disturbance, terrestrial predators, oil pollution, bycatch, ecosystem-wide changes


Lesser Black-backed Gull – Larus fuscus

One of the largest and most important Lesser Black-backed Gull colonies can be found on Stora Karlsö. On the Swedish Red List of threatened species, the Lesser Black-backed Gull is listed as “near threatened,” and populations have long been on the decline. Unfortunately, a decrease in population distribution and the number of reproductive individuals, as well as the deterioration of existing habitat, is expected to continue, which could lead to the species being classified on the Red List as “vulnerable” in the future. Although the reasons for the species’ decline is not entirely clear, it can at least be partly be attributed to the presence of environmental toxins, nutritional deficiencies, and human and predator disturbance.


Number of breeding pairs on Stora Karlsö: approx. 300-350 (2015)

Clutch size/number of eggs laid per year: 2-3

Prey: Mostly fish such as sprat, herring, stickleback, etc., but also some insects, worms, etc.

Status: “Near threatened”

Threats in the Baltic Sea: Environmental toxins, nutritional deficiencies, ecosystem-wide changes


 Herring Gull – Larus argentatus

The Herring Gull forages predominantly on fish, but is not as specialised as the Lesser Black-backed Gull. They will happily feed on Common Eider, Velvet Scoter and Common Guillemot chicks. With less food waste on exposed rubbish heaps and fish waste from fishing boats, Herring Gulls have found it more difficult to find food compared with 20-30 years ago.


Number of breeding pairs on Stora Karlsö: approx. 250-300 (2015)

Clutch size/number of eggs laid per year: 2-3

Prey: Fish, rubbish, carrion, seeds, chicks, mussels

Status: Slightly decreasing

Threats in the Baltic Sea: New routines for waste disposal and management of fish waste, human disturbance and hunting, environmental toxins (?)


Great Cormorant – Phalacrocorax carbo

Great Cormorant populations have increased in recent years throughout Western Europe, and established itself on Stora Karlsö as late as 2001.


Number of breeding pairs on Stora Karlsö: 800-950

Clutch size/number of eggs laid per year: 4-5

Prey: Fish

Status: Unknown

Threats in the Baltic Sea: Human disturbance and hunting


Studiearter


Sillgrissla – Uria aalge
Sillgrissla är en utmärkt dykare som kan nå ner till 200 meters djup, även om Östersjöns sillgrisslor sällan går under 80 meter. Den lever av skarpsill och sill och fångar en fisk åt gången, vilken hålls med huvudet inne i munnen och stjärten stickande ut rakt fram. Sillgrisslan behåller om möjligt samma partner hela livet ut, och lever mycket länge. Världens förmodligen äldsta sillgrissla kontrollerades på Stora Karlsö 2015, den var då nästan 43 år gammal!


Antal häckande par på Stora Karlsö: ca 14 000 (2015)
Kullstorlek/antal ägg per år: 1
Föda: skarpsill och sill
Status: ökande i Östersjön men minskande generellt
Hot i Östersjön: bifångster, oljeutsläpp, (större ekosystemförändringar)


Tordmule – Alca torda
Tordmulen har mycket gemensamt med sillgrisslan men häckar på Stora Karlsö cirka två veckor senare och i större utsträckning bland klippblocken på stranden snarare än uppe på de högre klipphyllorna. Den lever av huvudsakligen skarpsill, vilka kan hållas på tvären i den kraftiga näbben. Detta gör att tordmulen kan hålla flera fiskar i näbben samtidigt, till skillnad från sillgrisslan som bara håller en åt gången. Tordmulen dyker inte lika djupt som sillgrisslan, den håller sig ofta mellan 20-40 meter ner när den fiskar.


Antal par på Stora Karlsö: ca 6500-8500
Kullstorlek/antal ägg per år: 1
Föda: skarpsill, spigg
Status: stabil
Hot i Östersjön: störning från människor och landlevande rovdjur, oljeutsläpp, bifångster, (större ekosystemförändringar)


Silltrut – Larus fuscus
Silltrutarna i Östersjön har en av sina större och viktigare kolonier på Stora Karlsö. Silltruten beskrivs  i den svenska ”Rödlistan” över hotade arter som ”nära hotad” och har under lång tid haft en nedåtgående trend. Minskning av utbredning, minskning av reproduktiva individer och försämring av befintliga habitat förväntas fortsätta och framöver leda till att arten klassas som ”sårbar”. Anledningen till tillbakagången är inte helt tydlig, men beror delvis på miljögifter, näringsbrist samt störning från människor och rovdjur.


Antal par på Stora Karlsö:  ca 300 – 350 (2015)
Kullstorlek/antal ägg per år: 2-3
Föda: Framförallt fisk som skarpsill, strömming, spigg m.m. men till viss del även inseker, maskar m. m.
Status: ”Nära hotad”. Minskande i hela Östersjön sedan 1970-talet.
Hot i Östersjön: miljögifter, näringsbrist, (större ekosystemförändringar)


Gråtrut – Larus argentatus
Gråtrut lever också av fisk men är inte lika specialiserad som silltruten. Tar gärna fågelungar från ejder, svärta och sillgrisslor. I och med mindre öppet matavfall på sophögar och fiskrens från båtar har gråtruten fått det svårare att hitta mat jämfört med för 20-30 år sedan.


Antal par på Stora Karlsö: ca 250 – 300 (2015)
Kullstorlek/antal ägg per år: 2-3
Föda: fisk, sopor, as, säd, fågelungar, blåmusslor
Status: svagt minskande
Hot i Östersjön: förändrade rutiner för avfallshantering och hantering av fiskrens, mänsklig störning och jakt, miljögifter (?)


Storskarv – Phalacrocorax carbo
Storskarven har ökat mycket de senaste åren i hela Västeeuropa och etablerade sig på Stora Karlsö så sent som 2001.


Antal par på Stora Karlsö: ca 800-950
Kullstorlek/antal ägg per år: 4-5
Föda: fisk
Status: ökande
Hot i Östersjön: mänsklig störning och jakt