Field station at Stora Karlsö


(OBS! Svensk översättning finns under den engelska texten)


Field station at Stora Karlsö


A remarkable site

If you are interested in studying the Baltic’s seabirds and marine ecology, you will be hard pressed to find a better place to do so than on Stora Karlsö. Situated six kilometres off the west coast of Gotland and at the same latitude as the northern tip of Öland, Stora Karlsö is home to the Baltic Sea’s largest auk colony, as well as nationally important breeding populations of Lesser Black-backed Gull, Velvet Scoter, and Common Eider. The Common Guillemot colony on Stora Karlsö, which consists of approximately 14 000 breeding pairs (or approximately 35 000 to 45 000 individuals), offers a unique study opportunity when compared to many other colonies within the species’ range. The majority of the worlds’ Common Guillemots nest on inaccessible cliffs rising out of the North Atlantic, occasionally to heights reaching hundreds of meters tall. On Stora Karlsö, however, we are rarely more than a few dozen meters from the birds, occasionally a mere 3-4 meters, and, with the help of the Auk Lab, a few scant centimetres! Aside from guillemots, a number of other seabird species can be found on the island, including Razorbills, Lesser Black-backed Gulls, Herring Gulls, Arctic Terns and Great Cormorants, and many others that can be studied and used for comparisons or to add new insights to our understanding of the Baltic Sea ecosystem.


Historic Land

Stora Karlsö has long been a site for bird research, with the first guillemots ringed in 1913. This is among the earliest ringing efforts recorded in Sweden, and the beginning of what is likely the longest continued ringing effort anywhere in the world. The exciting history of the island, however, stretches back far longer than just the last hundred or so years. Excavated in the 1880s, the cave Stora Förvar was one of Sweden’s first systematic archaeological excavations. Nearly 4.5 meters of earth were dug out, representing a number of cultural layers and containing artefacts from some of Gotland’s earliest settlers in ancient times. The island was used for thousands of years thereafter: for fishing and seal hunting in the Stone Age; for trading in the Viking Age; and as a naval port for the Danish navy in the 1500s, to name just a few. In the 1800s, the spread of the Romantic interest in nationalism and nature among wealthy citizens led to the establishment of a stock company, Karlsö Hunting and Animal Welfare Society, in the 1880s. Originally, the company most closely resembled a socialite club, but over time became increasingly similar to a non-profit association for nature conservation. Although the company, which became popularly known as the “Karlsö Club,” was hunting-oriented from the start, it was principally the protection of nature that formed its initial foundation. In fact, the club’s work led to Stora Karlsö becoming one of the world’s first protected nature reserves. The Karlsö Club continues to be a driving force of nature conservation on the island today, in addition to ensuring that the island remains accessible to the general public. Both scientific and cultural research proposals to work on the island are welcomed, providing a positive and productive research environment. Since its inception in 1997, the Baltic Seabird Project has had excellent relations with the Karlsö Club.


Field station

As researchers, a large part of our time on Stora Karlsö is spent in the field, although we also rent office space, storage space, and some of the island’s hostels for work and accommodation during the field season, which runs from early May to mid-July. On the island, we have our own little house with a dozen beds and a kitchen. The community and cooperation with the island’s supervisor, guides, and accommodation and restaurant staff are an important and positive part of our time in the field.

For more information on Stora Karlsö, visit Karlsö Club’s website here: Stora Karlsö


Fältstation på Stora Karlsö


Mitt i härligheten

Om man vill studera Östersjöns havsfåglar och dess marina ekologi finns det knappt något bättre utgångsläge än Stora Karlsö. På ön, som ligger sex kilometer ut från Gotlands västkust, i höjd med Ölands norra udde, finns Östersjöns största koloni av alkfåglar och nationellt viktiga populationer av bland annat silltrut, svärta och ejder. Sillgrisslekolonin på Stora Karlsö, som omfattar cirka 14 000 häckande par (= ca 35 000 – 45 000 individer) erbjuder helt unika möjligheter till studier i jämförelse med många andra kolonier i artens utbredningsområde. Huvudparten av världens sillgrisslor häckar otillgängligt på ibland hundratals meter höga klippor i norra Atlanten. På Stora Karlsö har vi sällan mer än några tiotal meter till våra fåglar, ibland bara 3-4 meter och med hjälp av Auk Lab bara några centimeter! På ön finns inta bara sillgrisslor, utan också ett antal havsfågelarter, som tordmule, silltrut, gråtrut, silvertärna, storskarv m.f., som kan studeras för att jämföras eller lägga nya pusselbitar till förståelsen av Östersjöns ekosystem.


Historisk mark

Ön Stora Karlsö är historisk mark för fågelforskning, redan 1913 ringmärktes de första sillgrisslorna här, vilket var bland de tidigaste ringmärkningarna i Sverige och början på världens förmodligen längsta ringmärkningsserie som fortfarande rullar på! Men ön har inte bara historisk mark, den har också mark med historia långt tillbaka i tiden. I grottan Stora Förvar, som grävdes ut på 1880-talet i en av Sveriges första systematiska arkeologiska utgrävningar, har man hittat upp till 4,5 meter kulturlager med lämningar från några av Gotlands absolut tidigaste mänskliga bosättare. Ön har sedan använts under tusentals år, för fiske och säljakt på stenåldern, som handelsplats på vikingatiden och som krigshamn för danska flottan under 1500-talet, för att nämna något. Under 1800-talets mitt spirade ett national- och naturromantiskt intresse bland välbärgade samhällsmedborgare och ur detta föddes under 1880-talet aktiebolaget Karlsö Jagt- och Djurskyddsföreings AB, som egentligen närmast var en societetsklubb, men med tiden alltmer kommit att likna en ideell förening för naturskydd. Även om bolaget, som i folkmun kom att kallas ”Karlsöklubben”, hade jakt på dagordningen från start så var det i första hand naturskyddet som låg till grund för föreningens bildande. Klubbens arbete ledde till att Stora Karlsö blev ett av världens första naturskyddade områden! Karlsöklubben har haft stor betydelse för naturskyddet på ön ända fram till idag, och har även sett till att hålla den tillgänglig för en bred allmänhet. Klubben är positiv till forskningsansatser inom natur såväl som kultur, vilket ger särdeles goda förutsättningar att verka som forskare på ön. Sedan starten 1997 har projektet haft ett mycket bra samarbete med Karlsöklubben.


Fältstation

En stor del av tiden på Stora Karlsö tillbringar vi i fält, men vi hyr också kontorsplats, förråd och en bit av öns vandrarhem för boende och arbete under fältsäsongen, vilken sträcker sig från början av maj till mitten på juli. På ön har vi ett eget litet hus med ett dussin sovplatser och kök. Gemenskap och samarbete med öns tillsynsman, guider, boendepersonal och restaurang utgör en viktig och mycket positiv del av vår tid i fält.

För mer information och inspiration om Stora Karlsö, besök Karlsöklubbens hemsida här:   Stora Karlsö