Aktuellt


2019-06

Kameraövervakning och ”citizen science-projekt” är igång!

Under vintern och våren har BSP jobbat hårt för att få igång ett helt nytt forskningsverktyg: ett system av övervakningskameror i forskningsanläggningen Auk Lab. Med hjälp av fem kameror kan vi nu följa sillgrisslor på och omkring Auk Lab – var vi än befinner oss i världen! Med IR-ljus och IR-känsliga kameror kan vi också följa fåglarna på natten, vilket öppnar för helt nya studiemöjligheter.

På sikt är vår plan att låta filmer från kamerorna streamas i ett webb-gränssnitt där vem som helst kan gå in och titta och skicka in observationer av ägg, ungar, matningar och annat spännande som händer på hyllorna. Redan nu, i juni 2019, finns en första testversion av detta på WWFs hemsida!

Länk till WWFs hemsida med live-sändning från Auk Lab

AL-kamera Farallon 3 natt

 

 


2019-05

Oljeskadade fåglar på Stora Karlsö och södra Gotland

Under maj upptäcktes ett tiotal oljeskadade fåglar på södra Gotland och även på Stora Karlsö. Det handlade delvis om tordmular, vilka sannolikt har drabbats av oljan när de fösosökt på Hoburgs bank, söder om Gotland.

Hör radioinslag om fåglarna HÄR.

 

 


2019-04

Havsdrönare kartlägger fisk runt Stora Karlsö

I nära samarbete med SLU Aqua och Havsfiskelaboratoriet i Lysekil sjösätter BSP under 2019 en ny och mycket spännande studie. Med hjälp av en havsdrönare – en obemannad satellitstyrd ytfarkost – kommer vi att samla in data om fiskförekomst i området runt Stora Karlsö under sillgrisslornas häckningsperiod (maj-juli).
Drönaren liknar en segelbåt och drivs fram av ett segel. Som mest rör den sig i ca 2 knop. I botten av kölen finns ett toppmodern och kraftigt ekolod, samt diverse instrument för temperatur, salthalt osv. Data från drönaren kommer att jämföras med sillgrisslornas val av födosöksområden. Vi hoppas då hitta samband mellan fiskförekomst, utbredning, dygnsrytm och födosöksbeteenden hos fåglarna.

Att använda havsdrönare på detta sätt och i detta sammanhang är helt nytt inom forskningen, och vi har stora förhoppningar om vad detta kan ge.

Bilden visar den seglande havsdrönaren ”SLU Aqua Sailor”, som BSP hyr in för studier under 2019 och 2020.

Under uppstarten av projektet har vi träffat Radio Gotland. Hör reportaget om projektet HÄR.

Sailor

 

 


2018-12

Östersjöns miljö och BSP i tysk TV

Under sommaren 2018 fick BSPs fältstation besök av ett TV-team från tyska ZDF och det populära programmet ”Terra X”. Detta resulterade i en kort blänkare om Stora Karlsö och hur BSPs telemetristudier är ett verktyg för att förstå förändringar i Östersjöns ekosystem.

Inslaget om Östersjöns miljö och Stora Karlsö sändes i Tyskland den 23e december 2018 och sågs av cirka 3,6 miljoner tittare!

Du hittar programmet HÄR.

BSP i Terra X - 1

 

 


2018-10

Stora Karlsö i film av Mattias Klum

Naturfotografen och filmaren Mattias Klum besökte oss på Stora Karlsö under 2015 och 2016 för att filma sillgrisslor. Detta har nu presenterats i filmen ”Havets öga”, som kan ses på TV4play och C More play.
BSPs fältkoordinator Aron Hejdström bjöd Klum-gänget på några riktigt fina dyk med sillgrisslor, som du kan se resultat från i filmen. Där finns såklart också annat att njuta av från Karlsö, så passa på nu innan det är dags att besöka ön på riktigt, i sommar!

Du hittar filmen HÄR.

Havets öga 1

 

 


2016-03-21

ARTIKEL OM HISTORISK POPULATIONSUTVECKLING PUBLICERAS I CURRENT BIOLOGY

Under ett antal år har BSPs Jonas Hentati Sundberg samlat in fotografier över sillgrisslekolonin vid ”Stornasar” på Stora Karlsö. Fotografierna kommer från museer och samlingar men också till stor del från privatpersoner som tagit turistbilder vid besök på Karlsö. Med hjälp av bilder från 1918 och fram till 2015 har Jonas och Olof Olsson analyserat den historiskta populationsutvecklingen för kolonin, ett helt nytt grepp inom biologiska studier. Resultaten visar bland annat att kolonin dippade under 60-80-talet, något man tror beror på bifångster och miljögifter, samt att det förmodligen aldrig funnits så många häckande fåglar på ön som idag.

Ladda ner och läs hela artikeln på Current Biologys hemsida, HÄR.

CB-sliderpic

 

 


2015-11

NY PUBLICERAD ARTIKEL OM SILLGRISSLORNAS MATNINGSBETEENDE

De tre första veckorna i livet tillbringar sillgrissleungen på platsen där den kläcktes. Under dessa veckor lever ungen av fisk som föräldrarna turas om att hämta från havet. Sillgrisslan kan bara bära en fisk åt gången i näbben och om fiskarna från år till år blir smalare och mindre så har det en negativ påverkan på ungens tillväxt. I studien, som är skriven av PhD Martina Kadin m.f., undersöks om sillgrissleföräldrarna kan kompensera för sämre födofisk, till exempel genom att fiska oftare. Läs gärna hela studien genom länken nedan.

Kadin, M., Olsson, O., Hentati-Sundberg, J., Ehrning, E. W., Blenckner, T. (2016), Common Guillemot Uria aalge parents adjust provisioning rates to compensate for low food quality. Ibis, 158: 167–178.

Länk till studien

 

 


2015-07

REKORDSTOR RINGMÄRKNING AV SILLGRISSLEUNGAR

Ingen annan stans i världen ringmärks så många sillgrisslor som på Stora Karlsö, och under 2015 har Baltic Seabird Project (BSP) märkt fler än någonsin. Sommarens insats gav 4937 ringmärkta ungar, varav 753 på en och samma natt!

Sedan 2009 har märkantalet legat på ca 3000 ungar per år. Under en treårsperiod, 2015-2017, kommer vi att märka så många ungar som möjligt från kolonin under fyren i Västerberget. Syftet med den utvidgade märkningen är dels att underlätta studier på den artificiella häckhyllan men den ger också fler återfynd utanför ön, liksom möjlighet att mer exakt beräkna storleken på den häckande populationen. Märkningen är central i vår verksamhet och en förutsättning för många studier.

 

Sliderpic_Photo @ Aron Hejdstrom_ringedchick

Ringmärkt sillgrissleunge under Västerberget. Säsongen 2015 märktes rekordmånga sillgrissleungar: 4937 st!

 

 


2015-07

TORDMULEHÄCKNING GÖR Murre Lab TILL Auk Lab

Under 2015 fick vi en glädjande anledning att döpa om den artificiella häckhyllan, f.d. Murre Lab. Hyllan, som är konstruerad som häckplats åt sillgrisslor (murre på amerikansk engelska), fick nämligen två par häckande tordmular bland grisslorna! Eftersom både sillgrisslan och tordmulen hör till familjen alkor fick det nya
namnet på den artificiell hyllan bli Auk Lab. Under säsongen märkte vi också för första gången adulta sillgrisslor direkt på hyllan, något som vi även hoppas kunna göra med ungar framöver och som kommer att ge oss stora fördelar i våra långsiktiga studier.

 

Sliderpic_Photo @ Aron Hejdstrom_törd på hyllan

Ett av två par tordmule som häckade och fick ut ungar på f.d. Murre Lab under 2015.

 

 


2015-06

REKORDGAMLA SILLGRISSLOR

Under en studie den 10 juni 2015 noterades en sillgrissla med ringnummer 9045549. Fågeln var märkt som ungfågel den 29 juni 1972 – 42 år, 11 månader och 11 dagar före observationen! Ungarna är ca tre veckor gamla när de märks så sillgrisslan var nästan exakt 43 år gammal vid obsen. Detta gör den till den äldsta kända frilevande fågeln i Sverige någonsin och troligen den äldsta kända sillgrisslan i världen! Det är dock med en hårsmån: den tidigare rekordhållaren, också en sillgrissla från Stora Karlsö, var bara några veckor yngre när den observerades 2008. Tack vare en stor ringmärkningsinsats under 70-talet och introduktion av stålringar som ersatte mjukare aluminiumringar förväntar vi oss fler riktigt gamla sillgrisslor framöver. Under 2015 konstaterades till exempel också en lyckad häckning hos en 38-årig sillgrissla, förmodligen en rekordålder även det!

 

 


2015-03

NY DOKTORAND TILL BSP

Till säsongsstart 2015 välkomnar vi en ny medarbetare i form av doktorand Blanca Sarzo från Spanien! Doktorandtjänsten är utformad i samarbete mellan University of Valencia och Stockholms universitet. Blanca kommer att göra statistiska analyser av projektets befintliga data, men också arbeta i fält på Stora Karlsö.