Senaste nytt…


 

2016-03-21

ARTIKEL OM HISTORISK POPULATIONSUTVECKLING PUBLICERAS I CURRENT BIOLOGY

Under ett antal år har BSPs Jonas Hentati Sundberg samlat in fotografier över sillgrisslekolonin vid ”Stornasar” på Stora Karlsö. Fotografierna kommer från museer och samlingar men också till stor del från privatpersoner som tagit turistbilder vid besök på Karlsö. Med hjälp av bilder från 1918 och fram till 2015 har Jonas och Olof Olsson analyserat den historiskta populationsutvecklingen för kolonin, ett helt nytt grepp inom biologiska studier. Resultaten visar bland annat att kolonin dippade under 60-80-talet, något man tror beror på bifångster och miljögifter, samt att det förmodligen aldrig funnits så många häckande fåglar på ön som idag.

Ladda ner och läs hela artikeln på Current Biologys hemsida, HÄR.

CB-sliderpic

 

 


2016-03-04

NY HEMSIDA!

Äntligen har vår nya hemsida kommit ut ur garderoben! Här kommer det att fyllas på med bilder, texter, nyheter och allt vad man kan önska sig! Passa på att ta en sväng med en gång, och hör gärna av dig om det är något du saknar!

Nedan hittar du dessutom några av 2015 års highlights som fick flytta med in på nya sidan:-)

 

 


2015-11

NY PUBLICERAD ARTIKEL OM SILLGRISSLORNAS MATNINGSBETEENDE

De tre första veckorna i livet tillbringar sillgrissleungen på platsen där den kläcktes. Under dessa veckor lever ungen av fisk som föräldrarna turas om att hämta från havet. Sillgrisslan kan bara bära en fisk åt gången i näbben och om fiskarna från år till år blir smalare och mindre så har det en negativ påverkan på ungens tillväxt. I studien, som är skriven av PhD Martina Kadin m.f., undersöks om sillgrissleföräldrarna kan kompensera för sämre födofisk, till exempel genom att fiska oftare. Läs gärna hela studien genom länken nedan.

Kadin, M., Olsson, O., Hentati-Sundberg, J., Ehrning, E. W., Blenckner, T. (2016), Common Guillemot Uria aalge parents adjust provisioning rates to compensate for low food quality. Ibis, 158: 167–178.

Länk till studien

 

 


2015-07

REKORDSTOR RINGMÄRKNING AV SILLGRISSLEUNGAR

Ingen annan stans i världen ringmärks så många sillgrisslor som på Stora Karlsö, och under 2015 har Baltic Seabird Project (BSP) märkt fler än någonsin. Sommarens insats gav 4937 ringmärkta ungar, varav 753 på en och samma natt!

Sedan 2009 har märkantalet legat på ca 3000 ungar per år. Under en treårsperiod, 2015-2017, kommer vi att märka så många ungar som möjligt från kolonin under fyren i Västerberget. Syftet med den utvidgade märkningen är dels att underlätta studier på den artificiella häckhyllan men den ger också fler återfynd utanför ön, liksom möjlighet att mer exakt beräkna storleken på den häckande populationen. Märkningen är central i vår verksamhet och en förutsättning för många studier.

 

Sliderpic_Photo @ Aron Hejdstrom_ringedchick

Ringmärkt sillgrissleunge under Västerberget. Säsongen 2015 märktes rekordmånga sillgrissleungar: 4937 st!

 

 


2015-07

TORDMULEHÄCKNING GÖR Murre Lab TILL Auk Lab

Under 2015 fick vi en glädjande anledning att döpa om den artificiella häckhyllan, f.d. Murre Lab. Hyllan, som är konstruerad som häckplats åt sillgrisslor (murre på amerikansk engelska), fick nämligen två par häckande tordmular bland grisslorna! Eftersom både sillgrisslan och tordmulen hör till familjen alkor fick det nya
namnet på den artificiell hyllan bli Auk Lab. Under säsongen märkte vi också för första gången adulta sillgrisslor direkt på hyllan, något som vi även hoppas kunna göra med ungar framöver och som kommer att ge oss stora fördelar i våra långsiktiga studier.

 

Sliderpic_Photo @ Aron Hejdstrom_törd på hyllan

Ett av två par tordmule som häckade och fick ut ungar på f.d. Murre Lab under 2015.

 

 


2015-06

REKORDGAMLA SILLGRISSLOR

Under en studie den 10 juni 2015 noterades en sillgrissla med ringnummer 9045549. Fågeln var märkt som ungfågel den 29 juni 1972 – 42 år, 11 månader och 11 dagar före observationen! Ungarna är ca tre veckor gamla när de märks så sillgrisslan var nästan exakt 43 år gammal vid obsen. Detta gör den till den äldsta kända frilevande fågeln i Sverige någonsin och troligen den äldsta kända sillgrisslan i världen! Det är dock med en hårsmån: den tidigare rekordhållaren, också en sillgrissla från Stora Karlsö, var bara några veckor yngre när den observerades 2008. Tack vare en stor ringmärkningsinsats under 70-talet och introduktion av stålringar som ersatte mjukare aluminiumringar förväntar vi oss fler riktigt gamla sillgrisslor framöver. Under 2015 konstaterades till exempel också en lyckad häckning hos en 38-årig sillgrissla, förmodligen en rekordålder även det!

 

 


2015-03

NY DOKTORAND TILL BSP

Till säsongsstart 2015 välkomnar vi en ny medarbetare i form av doktorand Blanca Sarzo från Spanien! Doktorandtjänsten är utformad i samarbete mellan University of Valencia och Stockholms universitet. Blanca kommer att göra statistiska analyser av projektets befintliga data, men också arbeta i fält på Stora Karlsö.