Baltic Seabird Project


(OBS! Svensk översättning finns under den engelska texten)


Seabird research on Stora Karlsö


Seabirds are near the top of their food web, and changes in their habitat are reflected in their behaviour. Climate change, overfishing, eutrophication and toxic emissions are all examples of human impact on the environment that can negatively affect the life of Baltic birds in different ways. By studying changes in the birds’ behaviour, we can get an idea of what is occurring beneath the water’s surface. Much like the canary in the mine, the seabirds act as “messengers” of environmental change and overall health. When combined with other research projects, seabird research can provide greater insight into the Baltic Sea ecosystem, and thereby inform decisions regarding best environmental management practices.

With this in mind, Olof Olsson and Kjell Larsson initiated the research project “Seabirds in the Baltic Sea” in 1997. The project had two focal species, the Long-tailed Duck (Clangula hyemalis) and the Common Guillemot (Uria aalge, also known as Common Murre). Eventually, the project divided into two parallel projects, in which Olof focused on guillemots, and Kjell on long-tailed ducks. From the start, their fieldwork studies were funded by WWF Sweden.

For almost 20 years now, guillemot research has continued under the leadership of Olof and his colleagues, among them Henrik Österblom and Jonas Hentati-Sundberg. Although the project has changed and evolved in scope and focus over time, the starting point has always been the unique conditions presented by the seabird colonies on Stora Karlsö. In addition to research on Common Guillemots, the project has worked with Razorbills (Alca torda), Lesser Black-backed Gulls (Larus fuscus), European Herring Gulls (Larus argentatus), and Great Cormorants (Phalacrocorax carbo), as well as conducting pilot studies on Arctic Terns (Sterna paradisaea) and Common House Martins (Delichon urbicum). Guillemots, however, have always been the focal study species, as represented by the construction of the “Auk Lab,” a manmade nesting research platform unique in the world, and what is likely the largest annual ringing effort of guillemot chicks worldwide. What began as just one part of the project “Seabirds in the Baltic Sea” has today become an ambitious, long-term research project with employees and partners across the Baltic and beyond.


The Baltic Sea – an ecosystem in transition

Our research has shown that the Baltic Sea ecosystem is in a transition period. Since the 1970s, Common Guillemot chicks have been weighed at the time of ringing, and up until the late 1980s, average chick weight had remained stable. However, following that time and up until 2000, a gradual decrease in chick weight was observed each year – despite the fact that the guillemots’ main food source, sprat (Sprattus sprattus), showed marked population increases during the same period. But how could this be? Sprat in turn eat zooplankton, and during the years of strong sprat population growth, zooplankton became scarce. Consequently, individual sprat were on average smaller in size, despite larger overall population numbers. Previously, sprat populations had been limited by cod predation, the populations of which were decimated by overfishing in the late 1980s, thus allowing sprat populations to grow unchecked.

After 2000, sprat populations were again reduced while the average nutritional value of each individual increased. As expected, the average weight of guillemot chicks subsequently increased. The observed relationship between guillemot chick weight and sprat condition is one example of how seabird research can help track changes in the Baltic Sea ecosystem.


Murre-BS ecosystem SV © BSP Linda Gustafsson

Illustration of part of the ecosystem that surrounds Common Guillemots on Stora Karlsö © BSP / Linda Gustafsson


Research provides environmental initiatives

Research results produced by the Baltic Seabird Project have attracted frequent attention from the media and policy makers alike, leading to positive changes in environmental policies and awareness. For example, the decision to establish the State Marine Environment Commission (Havsmiljökommission) was influenced in part by research results published on ecosystem changes. Additionally, restrictions on the use of drift nets in commercial fishing were implemented following research published exposing the number of seabirds caught as by-catch.


Havsfågelforskning på Stora Karlsö


Havsfåglar finns högt upp i näringsväven och förändringar i deras livsmiljö återspeglas i deras beteenden. Klimatförändring, fiske, övergödning och giftutsläpp är mänsklig påverkan som på olika sätt kan förändra livet för Östersjöns fåglar. Genom att studera förändringar i fåglarnas beteende kan vi därför få en uppfattning om vad som händer under vattenytan, fåglarna blir våra budbärare. I samverkan med andra forskningsprojekt kan havsfågelforskning bidra till en tydligare helhetsbild av Östersjöns ekosystem och därmed också till kunskap om hur Östersjön långsiktigt bör förvaltas.

Utifrån detta grundkoncept startade Olof Olsson och Kjell Larsson 1997 forskningsprojektet ”Havsfåglar i Östersjön”. Projektet hade två huvudspår som utgick från arterna alfågel och sillgrissla. Efterhand blev projektet alltmer uppdelat i två parallella projekt, där Olof fokuserade på sillgrisslorna och Kjell på alfåglarna. Redan från starten fick projektet en grundläggande finansiering för fältarbete från WWF Sverige.

Under snart 20 år har forskningen på sillgrisslor rullat vidare under ledning av Olof och medarbetare som bland annat Henrik Österblom och Jonas Hentati-Sundberg. Projektet har förändrats och utvecklats med åren men utgångspunkten har alltid varit de unika förutsättningar som havsfågelkolonierna på Stora Karlsö kunnat erbjuda. Under årens lopp har projektet utöver sillgrisslan också arbetat med tordmule, silltrut, gråtrut och storskarv samt gjort pilotstudier på silvertärna och hussvala. Sillgrisslan har dock alltid varit projektets fokusart, vilket bland annat manifesteras genom bygget av den världsunika forskningsplattformen ”Auk Lab” samt världens förmodligen största årliga ringmärkningsinsats av sillgrissleungar – ”grisslingen”. Det som började som ena delen av projektet ”Havsfåglar i Östersjön” har idag blivit ”Baltic Seabird Project”, ett ambitiöst och långsiktigt forskningsprojekt med medarbetare och partners långt utanför Östersjöområdet.


Östersjön – ett ekosystem i förändring

Genom vår forskning har vi visat att Östersjön är ett ekosystem i förändring. Sedan 1970-talet har sillgrissleungar varje år vägts i samband med ringmärkningen. Fram till slutet av 1980-talet var vikterna stabila, men efter det sågs en gradvis minskning för varje år fram till år 2000. Sillgrisslan lever framförallt av skarpsill, och under dessa år visade skarpsillen på en markant ökning. Hur kunde det komma sig? Skarpsillen i sin tur äter djurplankton, och det visade sig att dessa under åren av kraftig skarpsillstillväxt började bli en bristvara. Fastän antalet skarpsillar hade ökat hade varje skarpsill blivit smalare! Skarpsillen begränsades tidigare av torsken, som nästan helt fiskades ut i slutet av 1980-talet.

Efter år 2000 minskade åter mängden skarpsill samtidigt som det genomsnittliga närigsvärdet höjdes. Precis som förväntat ökade då åter sillgrissleungarnas vikter. Sambandet mellan sillgrissleungarnas vikt och skarpsillens kondition är exempel på hur man hjälp av fåglar kan följa ekosystemförändringar i Östersjön.


Murre-BS ecosystem SV © BSP Linda Gustafsson

Illustration över en del av det ekosystem som omger sillgrisslorna på Stora Karlsö © BSP/Linda Gustafsson.


Forskning ger miljösatsningar

Forskningsresultaten från projektet har ofta uppmärksammats i media och av politiska beslutsfattare. Den statliga Havsmiljökommissionen bildades bland annat efter att forskningsresultat kring ekosystemförändringar publicerats. Inskränkningarna i användandet av drivgarn i fiske kan också kopplas till uppmärksammandet av mängden bifångade havsfåglar.