Baltic Seabird Project


Havsfågelforskning på Stora Karlsö

Havsfåglar finns högt upp i näringsväven och förändringar i deras livsmiljö återspeglas i deras beteenden. Klimatförändring, fiske, övergödning och giftutsläpp är mänsklig påverkan som på olika sätt kan förändra livet för Östersjöns fåglar. Genom att studera förändringar i fåglarnas beteende kan vi därför få en uppfattning om vad som händer under vattenytan, fåglarna blir våra budbärare. I samverkan med andra forskningsprojekt kan havsfågelforskning bidra till en tydligare helhetsbild av Östersjöns ekosystem och därmed också till kunskap om hur Östersjön långsiktigt bör förvaltas.

Utifrån detta grundkoncept startade Olof Olsson och Kjell Larsson 1997 forskningsprojektet ”Havsfåglar i Östersjön”. Projektet hade två huvudspår som utgick från arterna alfågel och sillgrissla. Efterhand blev projektet alltmer uppdelat i två parallella projekt, där Olof fokuserade på sillgrisslorna och Kjell på alfåglarna. Redan från starten fick projektet en grundläggande finansiering för fältarbete från WWF Sverige.

Under snart 20 år har forskningen på sillgrisslor rullat vidare under ledning av Olof och medarbetare som bland annat Henrik Österblom och Jonas Hentati-Sundberg. Projektet har förändrats och utvecklats med åren men utgångspunkten har alltid varit de unika förutsättningar som havsfågelkolonierna på Stora Karlsö kunnat erbjuda. Under årens lopp har projektet utöver sillgrisslan också arbetat med tordmule, silltrut, gråtrut och storskarv samt gjort pilotstudier på silvertärna och hussvala. Sillgrisslan har dock alltid varit projektets fokusart, vilket bland annat manifesteras genom bygget av den världsunika forskningsplattformen ”Auk Lab” samt världens förmodligen största årliga ringmärkningsinsats av sillgrissleungar – ”grisslingen”. Det som började som ena delen av projektet ”Havsfåglar i Östersjön” har idag blivit ”Baltic Seabird Project”, ett ambitiöst och långsiktigt forskningsprojekt med medarbetare och partners långt utanför Östersjöområdet.

 

Östersjön – ett ekosystem i förändring

Genom vår forskning har vi visat att Östersjön är ett ekosystem i förändring. Sedan 1970-talet har sillgrissleungar varje år vägts i samband med ringmärkningen. Fram till slutet av 1980-talet var vikterna stabila, men efter det sågs en gradvis minskning för varje år fram till år 2000. Sillgrisslan lever framförallt av skarpsill, och under dessa år visade skarpsillen på en markant ökning. Hur kunde det komma sig? Skarpsillen i sin tur äter djurplankton, och det visade sig att dessa under åren av kraftig skarpsillstillväxt började bli en bristvara. Fastän antalet skarpsillar hade ökat hade varje skarpsill blivit smalare! Skarpsillen begränsades tidigare av torsken, som nästan helt fiskades ut i slutet av 1980-talet.

Efter år 2000 minskade åter mängden skarpsill samtidigt som det genomsnittliga närigsvärdet höjdes. Precis som förväntat ökade då åter sillgrissleungarnas vikter. Sambandet mellan sillgrissleungarnas vikt och skarpsillens kondition är exempel på hur man hjälp av fåglar kan följa ekosystemförändringar i Östersjön.

 

Murre-BS ecosystem SV © BSP Linda Gustafsson

Illustration över en del av det ekosystem som omger sillgrisslorna på Stora Karlsö © BSP/Linda Gustafsson.

 


Forskning ger miljösatsningar

Forskningsresultaten från projektet har ofta uppmärksammats i media och av politiska beslutsfattare. Den statliga Havsmiljökommissionen bildades bland annat efter att forskningsresultat kring ekosystemförändringar publicerats. Inskränkningarna i användandet av drivgarn i fiske kan också kopplas till uppmärksammandet av mängden bifångade havsfåglar.